Igår.

Igår drog jag och Hanna ut på lite quality hang out med rosé i handen.


Vi fick se nakna tjocka män med apansikten i kartong som ska föreställa någon typ av konst. Jag hade svårt att förstå den, men rolig var den.


Vi njöt av sista kvällsolen och pratade om livet i allmänhet.





Jag lekte lite lokalkändis.


Sen ringde Hanna till Micke och bad honom lägga in bubblet i frysen. Sen hämtade vi ost och kex hos H och gick hem till mig för att avsluta kvällen.
Efter tre glas vin och två glas resorb var jag ändå människa imorse kl 06:30 när jag skulle upp till jobbet. Fast det var tungt.
Ikväll blev jag helt solo hemma och krashade i soffan och åt en hel påse ostbågar samtidigt som jag surfade runt på nätet. Nu är det dags för sängen och jag kom på hur mycket jag ogillar att somna ensam.

Mary

Deveron 4 år!

Igår fyllde mitt hjärta 4 år. Vi började morgonen med att komma in med frukost, paket och sång. Dev bröt ihop och började gråta. Tydligen gillar han inte "ja må du leva". Efter 5 minuters tröstande hade han samlat ihop sig för att öppna paketen från mig och Micke-pappa.


Dev fick ett Nintendo DSi. (Inte Nintendo 3DS, som jag trodde det hette). Lyckan var optimal.


Av mig fick han en timmerbil MED extra lyftkran. Han hade gått och spanat på den i leksaksaffären i flera veckor. Lyckan blev ännu större.



Jag och Micke (mest Micke) gjorde efter Devs önskemål en blå draktårta.


Kl 12 blev det kalas på gården med gris-pinata, lek, barn, såpbubblor och paket. Våra fina vänner Willy och Moa kom hela vägen från hooden med en Åke nr. 2 och en folkabuss á la hippie till Dev. Åke nr. 2 är numer Devs bästa kompis.

Självklart har jag fler bilder men min karl tog med sig kamera-chipet till jobbet så jag får helt enkelt vänta med dem.

Idag är jag ledig och ska försöka förbereda mig inför 3 dagars 10-timmars pass på jobbet med början imorgon kl 08.
Till bakgrundsljudet av Nintendo plibbet ska jag gå på gång med dagen och göra alla dessa småsaker jag inte hunnit i veckan. Typ betala räkningar och se på TV.


Mary

En eftermiddag med Moa och photobooth.

Jag skrattade så jag grät.....

De senaste veckornas random bilder från min iPhone.

Vårt vardagsrum, ur ett barns perspektiv.

Mitt nästan lyckade surdegsbröd på jäsning. Jag är nära nu.

Johanna, en av de vackraste kvinnorna jag mött.

Babes senaste tavla. Han är helt insane grym. Wicked!

Min son. Med största säkerhet den bästa, coolaste, roligaste, vackraste ungen i hela världen.
(Såklart, jag e ju hans mamma. Doh).

Ågren vol. III

Herr Ågren kom på besök. Det där som jag fasat ett helt år för ska hända. Jag kuggade på tentan. Min hjärna hade redan gått på semester och jag slappnade nog av lite för mycket. Fail.
Samtidigt som jag vart förberedd på att nån gång är det bara så att jag inte kommer klara av en tenta blev jag översköljd av en våg med känslan av att vara misslyckad, dum, lat....
Det ligger ett moln av dessa känslor runt mig som gör att jag helst av allt vill ligga i fosterställning och stirra in i väggen. Tänk om jag inte klarar resttentorna i augusti. Jag har ju en till, den jag missade när vi var i Thailand. Då får jag inte börja nästa termin, nästa ÅR. Hur blir det med csn? Jag har lätt panik blandad med Herr Ågren.

Sommarnatt

Kärleken ligger i luften...



Mary

Strand hang out.

Idag som liksom de senaste dagarna var vi på stranden. Den här gången ute på kärleksudden. Jag och Hanna ryckte in och byggde sandslott med Devve.




Nästan lite arkitekt design över det tyckte vi.
Så fort vi hade gått upp till filtarna kom det en treåring och stampade sönder det. Ibland ogillar jag barn. Marodör.


Mary

Bästa bilden!

Mary

Midsommar

Jag har ju firat mina midsommaraftnar på jobbet för det mesta. Imorgon blir det en helylle midsommar i skärgården på en ö (som jag inte minns vad den heter) med midsommarstång, lekar och dans. Om jag känner mig själv rätt, vilket jag gör, så kommer jag inte delta i dans och lekar. Sen jag blev ihop med Micke har jag varit ute i naturen mer än jag varit på 15 år. Jag försöker vänja mig vid primitivt leverne, ziljoner mygg och noll mobiltäckning. Missförstå mig rätt nu, jag är inget pretto. Jag är bara inte van.
Jag ser dock fram emot denna helg ut i skärgården på en motorseglare tillsammans med min/hans familj. Det som oroar mig lite är resan dit. Vi (och säkert 10 000 andra) ska åka från Norrtälje till Vaxholm för att sedan ta båt ut till hans föräldrar. Med packning och med en 4 åring. Jag håller tummar och tår för att vi ska klara oss ifrån melt-downs, trängsel och missad båt.
Kl ringer 05:45 imorgon. Piiiip. Jag har packat, laddat kaffebryggarn och bestämt kläder.

Glad midsommar!

Vardagens guldkorn.

Jag börjar från början. För ca två månader sedan såg jag ett par Kalevala örhängen på tradera som jag blev förälskad i. Budgivningen gick upp till lite för mycket pengar för att jag skulle ha råd just då. Så jag backade ur och har små-sörjt örhängena sedan dess. För er som inte vet vad Kalevala smycken är så är det smycken som bygger på finsk mytologi. De är gjorda i brons och görs då såklart i Finland.
Så till saken. Igår såg jag en tjej cykla ner för gatan i Norrtälje med de här örgängena i öronen. Jag blir helt till mig och stammar fram historien om min jakt på dessa till Hanna. När jag senare är på jobbet kommer samma tjej runt hörnet där jag står och packar upp varor. Jag dök på henne direkt och frågade om hennes örhängen. Visst var de äkta Kalevala, och nej, de fanns inte att beställa längre. Hon själv jobbar på en guldsmeds/smyckes affär och hade kollat upp det tidigare. Jag säger på skoj till henne att hon kan ju ringa mig när hon vill bli av med dem.
45 minuter senare kommer tjejen tillbaka till min avdelning. Hon räcker över örhängena till mig och säger "jag tycker du borde ha dom här". Jag tror mitt hjärta stannade en sekund i ren chock.
Va?! Hon förklarade att de inte tillhörde hennes favoriter och jag borde få dom eftersom jag älskade dom så mycket. Jag har nog aldrig kramat en främmande människa så hårt och länge.

Idag gick jag ner till hennes jobb med en stor rosa lilja som tack. Hon blev glad och vi kramades lite till. Personer som henne är som små diamantkorn i livet. Örhängena har redan blivit till min finaste och dyrbaraste.
Kärlek till dig Lina!

Historien om surdeg

Gjorde två försök på bröd idag.


Försök nummer ett skulle fungera bättre som ett dörrstopp eller en murbräcka.


Försök nummer två blev betydligt bättre. Ätbart iaf. Än är jag inte helt där men jag börjar närma mig...

Mary

Bästa!

Igår när jag kom hem kl 22.25, efter att jag hade jobbat ståendes i 10 timmar, vid en avdelning nära frysarna, när jag kände mig lite lagom småförkyld, möts jag av detta på köksbordet.
Ett grattis på 1-års dagen-ish. Vi har inget fast datum då vi faktiskt blev ihop så vi får höfta till lite varje år bestämde vi.
Idag är det regn ute igen. Jag jobbar ikväll och imorgon kväll. Väldigt opepp just nu. På fredag, midsommarafton, ska vi försöka ta oss med buss till Vaxholm för att sedan hoppa på en passbåt ut till Lådna där vi ska fira med Mickes föräldrar i deras båt. Jag har inte firat midsommar på flera år så bara den grejen känns lite kul, att vi sedan ska bo i en båt några dagar är om rena rama vildmarksäventyret för mig som inte är van vid skog och hav.
Mitt största problem är dock, vad packar man med sig på en båt?

Mary

Ett år.

Idag är det exakt ett år sedan jag träffade Micke för första gången. Jag älskar vår lilla historia och berättar den gärna ännu en gång.
Min vän Moa hade vart hemma hos mig på min födelsedag och slängde ur sig efter det att hennes killes kompis är singel. Den repliken hade jag hört några gånger redan från andra håll och kände mig otroligt opepp på den människan hon ville presentera. Men under tiden hon sålde in den här kille hos mig gjorde hon detsamma hos Micke. Han var också väldigt opepp i början berättade han.
Ju mer vi fick höra om varandra ju mer nyfiknare blev vi. Moa fungerade som en växeltelefonist någon vecka innan hon sa åt mig att sluta vara så "jante" och skriva ett hej på facebook. Det gjorde jag. Jag fick svar.
Han var redan min drömman innan jag träffade honom. Allt var perfekt, han kändes perfekt. Det enda jag hoppades på var att han skulle vara det i verkligheten också. Jag var rädd att han skulle vara dryg kommer jag ihåg. Det var han inte.
Vi träffades första gången hemma hos Moa över middag. Deveron var med och han brydde sig inte alls om att jag hade barn. "Vad spelade det för roll" hade han sagt.
Dagen efter åkte han ut till Norrtälje för att träffa oss. Sen dess har jag vetat att det är rätt.

Han och jag... och jag bli bara mer och mer förälskad i honom

Tristess

Det regnar ute och vi har ingenting att göra, jag och Deveron. Så vi fotade oss med Hipstamatic.























Mary

Bekännelser.

För första gången i mitt liv känns det som att livet går bra. Inte bara för tillfället utan alla bitar verkar falla på plats och jag står med båda fötterna stadigt på jorden. Det skulle bara ta 27 år.
Jag är uppväxt med en alkoholiserad förälder och har inte så många minnen fram tills dess jag var runt 10 år och de minnen som finns kvar är mestadels från skolan. Där trivdes jag bra, där befann jag mig i en annan värld.
När min fars missbruk kom till ett slut blev tillvaron mer lugn i några år. Men någonstans kände jag ett stort hål och mina tonår blev till ett väldigt självdestruktivt kapitel i mitt liv som kunde ha slutat riktigt illa. Jag träffade en kille som blev min "räddning" just då. Det jag förstod långt senare var att den relationen var precis lika destruktiv som åren innan, bara på ett annat sätt. Jag sökte enbart efter ovillkorlig kärlek och var redo att ge upp mig själv för att få det. Vilket jag gjorde i flera år. Jag inbillade mig att allt var mitt eget val och att jag var en stark och självsäker kvinna. I själva verket var jag livrädd. Rädd för att inte bli älskad, rädd för att göra "fel" i hans ögon, rädd för att släppa min fasad.
Under samma period hade jag en annan familjemedlem som var väldigt sjuk. Innan hjälpen kom förekom det flera suicidförsök och tillvaron var kaotisk. För att fokusera på annat började jag träna. Jag tränade som ett djur, blev fanatisk. Innan jag visste ordet av befann jag mig i en ond spiral där jag förbjöd mig att äta allt som inte var gjort av proteiner eller grönsaker. Folk runt omkring mig började reagera på mitt magrande men jag lyckades prata bort det, såklart. Jag åt ju "normalt". Jag hade kontroll över något.
Pojkvännerna byttes ut och jag blev gravid helt oplanerat. Det förhållandet var dömt från början och än idag slår jag ner på mig själv för att jag var så fruktansvärt naiv och inte såg alla varningsklockor. De fanns sju där, rakt framför mig. I slutet av min graviditet började han vara otrogen. Han bestämde sig för att han inte ville bli pappa längre. Året som följde var det värsta i hela mitt liv. Jag var ensam med en bebis. Det var ju inte så jag hade tänkt att det skulle bli. Jag hade blivit sviken på det värsta sättet man kan tänka sig. Jag kände mig blåst.

Hur jag kom igenom det är fortfarande en gåta. Mitt maniska tänk med mat fortsatte och jag vägde till slut 43 kg till mina 160 cm och önskade inget hellre att vågen skulle visa 40 kg.
Från tonåren har det känts som om jag hela tiden levt för någon annan, eller helt enkelt struntat i livet. När jag en gång för alla bestämde mig för att nog är nog så började mitt liv förändras. Jag ska leva för min egen skull och för mitt barns skull.
Aldrig mer ska jag låta någon ändra på min person eller påpeka varför jag inte klär mig på ett visst sätt. För första gången trivs jag med mig själv och mitt liv. Jag gör det JAG vill göra, jag är den JAG vill vara. Jag brottas fortfarande ibland med kaloriintag och hekton men i slutet av dagen är jag nöjd med det jag ser i spegeln. Jag är inte 13 längre. Jag är en kvinna, och jag ser ut som en kvinna.
Självständighet har blivit ett centralt ord i mitt liv och varje gång jag känner att jag drar åt en gammal vana påminner jag mig själv om den här historien och det får mig på rätt bana igen.
Jag är otroligt lycklig över att jag har hittat en man som vill stå bredvid mig i min självständighet. Jag behöver inte göra mig till längre, jag behöver inte fråga om lov och jag behöver inte klä mig på det sätt han tycker. Han ställer inga krav och älskar mig för den jag är. Med bristningar och städnojor. Precis så som det ska vara.

Livet faller på plats, och jag älskar det.

Nu kör vi!

Mary

Jag har ju glömt!

Dessa fantastiskt snygga skorna fick jag av Moa, Willy och Gustav i födelsedagspresent. Moa står bakom valet. 90-tals touchade kicks direktimport från Peru. Den kvinnan känner mig och är en av mina bästa vänner. Kärlek babe!


I die for these shoes. Det snyggaste jag sett sen jag träffade Mike.

Mary

Det här med surdeg

Jag gjorde mitt allra första försök på surdeg för några dagar sen... Det sket sig. Dels för jag inte läste instruktionerna ordentligt, dels för att det var svårt att hitta lätta recept på nätet som inte inkluderade skållning av diverse grejer.
Så nu har jag köpt en steg för steg baka surdeg bok och blandat ihop en ny surdeg. Det känns som om det här kan bli min sommar-hook-up. Nu ska jag bara hämta hem och inviga min nya hushållsassistent som jag fick i julklapp. Sen ska vi njuta av hembakt bröd så länge jag pallar med att baka det. (Vilket kan sluta efter första brödet eller det 167:e).





Mary

Härliga sommar.

Som skrivet var mäklaren här idag och det ser ut som att vid en försäljning idag skulle jag gå plus 200 000. Om vi renoverar badrummet 300 000 plus, ca. Jag och Micke skred genast till verket och började mäta areor och kolla upp priser. Det ser ut att bli en renovering. En väldigt neutral make over med vitt kakel. Det är tur att jag har våtrumshanverkare i släkten numer så vi kommer komma rätt billigt undan.
Än så länge är flytt-destinationen oklar men tanke på att Dev har två år kvar på förskolan. Men bara tanken på att lägga om lån och välja mäklare ger mig fjärilar i magen.

Deveron har för övrigt nästan 2 månaders semester nu och vi inleder den imorgon med att spendera dagen på "Lekrymden". Där ska vi ösa runt i klätterställningar, cykla och bygga tågbanor.

Efter en spontan grillkväll hos Hanna och Izak med whiskeysås, fläskfilé och rödvin tänker jag sitta i soffan med min man och drömma om framtiden......

Que va?

Är det verkligen så att ungdomarna börjat boffa glade?


Mary

Det var mäklaren som kom och värderade lägenheten. Saker och ting börjar röra sig...


Mary

Spänningen stiger. Om tio minuter får vi se hur det ligger till....

Thaistyle

I Thailand blir man serverad kallt rödvin. Av en slump skedde detta här hemma också här om dagen när jag trodde jag ställde in en flaska rosé i kylen om visade sig vara rött. Jag måste erkänna att jag gillar det, iaf nu när vår lägenhet pressar mot 30 grader plus. Så ikväll la jag i några isbitar i glaset. Kallt rödvin är ett big NO NO har jag fått höra. Strunt säger jag.

I övrigt har jag sommarlov nu. ( om jag klarade tentan vill säga, svaret kommer om 3 veckor). Nästa helg börjar mitt sommarjobbs schema på allvar och tills dess är min plan att bara slappa och sova. Helgen har varit fullspäckad med familjeaktiviteter. Badstrand, promenad, lekparker, picknick, loppisjakt mer picknick, balkongfix, filmkväll, god mat och perfekt väder.
Imorgon börjar veckan om... och just ja. Jag är ju ledig.....

Mary

Ha ha ha ha! Dagens skratt.

På min balkong

Mary

När man har barn,....

....så hittar man roliga saker på konstiga ställen.


Mary

Tadaaaaa.

Mary

WOOP!

Sista tentan är gjord och jag tror att det gick OKEJ!
Nu är det sommarlov, tills jag börjar jobba. Dvs imorgon.
Salongsberusad av rosé på ett hotell under eftermiddagen med mina kära kursare. Vi avslutade kvällen med spontangrillning på min gård. Jag hämtade det fetaste iPhone skalet jag fick i present av Hanna och nu är det seriöst chill-mode tills jag ska hämta Dev hos mamma kl 08:30 imorgon bitti.

Sommar!!!!

(Yes, jag e fortfarande lite på snusen).

Biotherm

Kan inte nog säga hur mycket jag gillar det faktum att Hanna jobbar på Åhléns. (Snälla sluta aldrig där). Det betyder såklart att jag får en hel drös med prover på diverse crémer, parfymer, foundations osv. Idag var jag inne för att köpa nya ansiktscrémer och fick med mig ansiktstvätt och två flaskor ansiktsvatten från Biotherm. Micke fick två prover ansiktscréme för män och en dushcréme på köpet.



Jag fick två presentkort när jag fyllde år på en hel del pengar som rök direkt på dessa två. Skin ergetic från Biotherm. Huden blir sammetslen och det känns som om man gnuggat in en fruktsallad i fejjan.... på ett utomordentligt bra sätt.


Mary