Jag har ju satt igång och tränat sen ca 2 veckor tillbaka, igen. Denna gång går jag till ett nytt gym som erbjuder en mängd olika träningsformer.
Bl.a. Afro och Coreträning.
Nyfiken som jag är gick jag dit idag för att prova på dessa två klasser.
Att träna afrodans i aerobicsuppsättning var något jag förmodligen inte kommer göra om.
Instruktören, gammal aerobics ledare. Jag, gammal dansare. Vi två krockade helt i både rörelse och energi.
Jag var glad ändå över att hon bara använde sig av ren trummusik, alltså ingen trum techno eller något sånt s*it.
Men alltså tänk er följande eka ur hennes headset:
"Åh koooooom igen nu. Runt med armarna, böj på knäna, nu kommer väderkvarnen!!!! Åh sträck, åh sträck, åh böj, åh böj. Nu e det party!!!!! Åh elefanten! Åh kasta frön, kasta frön!!!"
My-frickin-god.
Jag är glad över att denna klass bara var 30 min långt och att jag slapp betala för dårskapen.
Min första tanke var "har jag gått fel och hamnat på hoppis och skuttis?"
Coreträningen var bra om man bortser från att min svanskota fortfarande är skadad sen jag ramlade i slalombacken efter jul. Jag tror mer och mer på att jag fick en spricka i kotan.
Så tills vidare håller jag mig till det hederliga gymmet där man får spela sin egen musik och slippa "väderkvarnar" och "gräva i jorden".
januari 31, 2012
januari 29, 2012
Pin up:a och rödtjut
Lyckades få till den där pin up looken väldigt bra tycker jag.
Även om Deveron skrattade åt mig och tyckte jag såg tokig ut, och att lösögonfransarna spände så jag hade svårt att blinka.
Kändes så skönt att få träffa "tjejorna" igen. Nästan alla var samlade och kvällen blev lyckad. Vi vågade oss på både bugg och jitterbugg. Resultatet var förödande och 50-talsmusiken byttes snabbt till Kapten Röd.
I morse insåg jag att det var länge sen jag var blott 20 år gammal och kunde festa natten lång utan större besvär. Jag vaknade med huvudvärk och bakfylla efter att ha druckit två glas vin och är tvungen att äta en gång i timmen för att överleva dagen.
Nu kom min efterlängtade sambo hem med frys-pizza.
Later.
januari 28, 2012
Lördag
Slocknade runt 21:30 igår och sov fram till 08. Välbehövligt.
Micke bar in vinylspelaren i köket och jag visste att det vankades mys-frukost.
Vi satt och planerade dagen, med loppis besök och småhandling.
Dev sitter kvar vid bordet med sin smörgås som han vägrar äta, 1 ½ timme senare.
Nu handlar det om principer.
Jag vill bara åka. Det vill inte Dev.
Han är en envis unge.
Lite senare idag, mot kvällen, ska jag + 3 ta oss ut mot den 5:e som fyller år.
I Salem.
Där har jag aldrig varit. Känns som ett annat land.
Det är 50-tals tema och jag har min outfit klar.
Övade till och mer igår på att göra faux Betty bangs för att få till rätta känslan.
Tror det kommer bli tipp-topp.
Micke bar in vinylspelaren i köket och jag visste att det vankades mys-frukost.
Vi satt och planerade dagen, med loppis besök och småhandling.
Dev sitter kvar vid bordet med sin smörgås som han vägrar äta, 1 ½ timme senare.
Nu handlar det om principer.
Jag vill bara åka. Det vill inte Dev.
Han är en envis unge.
Lite senare idag, mot kvällen, ska jag + 3 ta oss ut mot den 5:e som fyller år.
I Salem.
Där har jag aldrig varit. Känns som ett annat land.
Det är 50-tals tema och jag har min outfit klar.
Övade till och mer igår på att göra faux Betty bangs för att få till rätta känslan.
Tror det kommer bli tipp-topp.
januari 26, 2012
Smärta och uthållighet
Igår tog jag ut den julklapp som jag fick av Micke. Min tatuering.
Fattade snabbt att det skulle ta lång tid när det tog 7 försök att bara få stencilen på rätt plats.
Spenderade 8 timmar i studion varav 5 timmar var tatueringstid.
Vet inte om utmaningen var störst för Albin som aldrig gjort en liknande tatuering förut, eller för mig som kämpade mig igenom det hela i en sittning.
Jag vet att jag bitchar så här efteråt. Med all rätt. Är inte speciellt kaxig idag kan jag säga. Och då har jag ändå en hyfsat hög smärttröskel. Men det här var nästan värre att föda barn I tell u!
Fy f-a-n vilken pärs!
Men, jag är sjukt nöjd med resultatet. Albin på Swahili Bob´s är varmt rekommenderad.
Mary
januari 25, 2012
januari 24, 2012
Lauryn Hill
Igår var vi där.
Och det var hype!
Även om det kändes som om hon gick på en aning för hårt första halvan av konserten, det blev näst intill lite psykadeliskt. Hennes röst drunknade i bandets volym och det man kunde nästan tro att hon tävlade i grenen "snabbast konsert".
När hon sedan kickade igång "Nothing even matters" landade allt lite och vi kunde sitta och njuta av hennes röst. Alla låtar var omgjorda mer eller mindre och ibland var det lite svårt att höra vilken låt hon faktiskt spelade fram tills refrängen.
Jag har hört att det finns de som totalsågat hela konserten. Säga vad man vill men kvinnan har ett flow som ingen annan och har maaaaad swag.
När hon mot slutet gick tillbaka och spelade Fugees låtarna "killing me softly", "how many mics" och "oh la la" var det som om taket var på väg att lyfta.
Folk gick bananer.
Lokalen var fylld av kärlek och förväntningar.
Själv hade jag nog lite FÖR höga förväntningar. Eftersom jag aldrig har sett henne live ville jag ha allt på en gång.
Men oavsett vad hade jag en fantastisk kväll och ingen kickar det som Lauryn.
Och det var hype!
Även om det kändes som om hon gick på en aning för hårt första halvan av konserten, det blev näst intill lite psykadeliskt. Hennes röst drunknade i bandets volym och det man kunde nästan tro att hon tävlade i grenen "snabbast konsert".
När hon sedan kickade igång "Nothing even matters" landade allt lite och vi kunde sitta och njuta av hennes röst. Alla låtar var omgjorda mer eller mindre och ibland var det lite svårt att höra vilken låt hon faktiskt spelade fram tills refrängen.
Jag har hört att det finns de som totalsågat hela konserten. Säga vad man vill men kvinnan har ett flow som ingen annan och har maaaaad swag.
När hon mot slutet gick tillbaka och spelade Fugees låtarna "killing me softly", "how many mics" och "oh la la" var det som om taket var på väg att lyfta.
Folk gick bananer.
Lokalen var fylld av kärlek och förväntningar.
Själv hade jag nog lite FÖR höga förväntningar. Eftersom jag aldrig har sett henne live ville jag ha allt på en gång.
Men oavsett vad hade jag en fantastisk kväll och ingen kickar det som Lauryn.
(Bild från igår, lånad från Gaffa)
januari 22, 2012
God morgon/God eftermiddag
Av någon anledning kunde jag inte somna igår. Lyckades på sin höjd med 10 fram tills klockan blev 03. Vaknade 09:30 med känslan av att ha blivit överkörd av buss. Även om Deveron nu är hos mormor och morfar vågar jag inte lägga mig ner och vila. Försöker satsa på en tidig kväll då klockan ringer 06:00 imorgon bitti. Ny kurs = ännu en resa till Gävle.
Mary
januari 20, 2012
Det här med att våga vara "annorlunda".
På eftermiddagarna går det ett "makeover" program på TLC som jag då och då tittar på. Ju mer jag ser det ju mer stör det mig. Det går ut på att någon persons vänner tycker personen i fråga klär sig väldigt illa och ska nu få en ny garderob, frisyr och make-up. Dessa personer har inte bett om det själva.
Okej, vissa personer tar emot "hjälpen" med öppna armar. Och visst blir dom snygga efteråt.
Men här om dagen skulle dom göra om en kvinna som älskade kläderna hon gick i. Var otroligt självsäker i sin kropp och älskade sin frisyr.
Sen står de båda programledarna och talar om för henne att det hon klär sig i inte duger och kastar allt i en soptunna.
Det ansågs inte göra henne vacker.
Kvinnan var otroligt vacker.
Okej, det är TV. Men vad skickar det ut för signaler. Man SKA vara moderiktig. Man SKA ha smink. Man SKA passa in i mallen eftersom "utsidan då speglar den vackra insidan".
Så även om den här vackra kvinnan var nöjd och lycklig med sig själv och hur hon såg ut var det skandal i de andras ögon. För gud förbjude att en kvinna inte använder BH. Det går ju bara inte!
Suck.
Jag orkar inte.
Är otroligt anti-mall.
Okej, vissa personer tar emot "hjälpen" med öppna armar. Och visst blir dom snygga efteråt.
Men här om dagen skulle dom göra om en kvinna som älskade kläderna hon gick i. Var otroligt självsäker i sin kropp och älskade sin frisyr.
Sen står de båda programledarna och talar om för henne att det hon klär sig i inte duger och kastar allt i en soptunna.
Det ansågs inte göra henne vacker.
Kvinnan var otroligt vacker.
Okej, det är TV. Men vad skickar det ut för signaler. Man SKA vara moderiktig. Man SKA ha smink. Man SKA passa in i mallen eftersom "utsidan då speglar den vackra insidan".
Så även om den här vackra kvinnan var nöjd och lycklig med sig själv och hur hon såg ut var det skandal i de andras ögon. För gud förbjude att en kvinna inte använder BH. Det går ju bara inte!
Suck.
Jag orkar inte.
Är otroligt anti-mall.
Nu tar jag helg.
Även om jag kanske inte varit den mest disciplinerade studenten den här veckan drar jag en lättnadens suck när jag klickar på send och skickar in min uppsats.
Så nu tar jag helg.
Imorgon ska jag iväg till Swahili Bob tattoo för att snacka om min kommande gaddning. Vill göra nu nu nu. Jag känner mig som ett liten barn i väntan på julen. Den kommer bli så fin.
Vad mer då.... Mickes app, kalastjuven, ligger etta på appstore. Sjukt stolt flickvän.
Det är tre dagar kvar till vi ska gå och se Lauryn Hill!!!! (dör lite)
Min kropp har börjat hämta sig lite från en vecka med chock-träning. Med betoning på lite.
Jag ska njuta av min kopp kaffe innan jag hämtar Deveron. Sen ska vi hyra film som vi gör varje fredag. Förmodligen blir det smurfarna eller Tom & Jerry. Det han alltid väljer.
Just det. Vi har köpt Willys gamla Mac, vilket betyder att jag har photobooth. Lyckan. Förstår dock nästan ingenting än.... som varför bilderna blir i så dålig kvalitet. Jag jobbar på det.
Så nu tar jag helg.
Imorgon ska jag iväg till Swahili Bob tattoo för att snacka om min kommande gaddning. Vill göra nu nu nu. Jag känner mig som ett liten barn i väntan på julen. Den kommer bli så fin.
Vad mer då.... Mickes app, kalastjuven, ligger etta på appstore. Sjukt stolt flickvän.
Det är tre dagar kvar till vi ska gå och se Lauryn Hill!!!! (dör lite)
Min kropp har börjat hämta sig lite från en vecka med chock-träning. Med betoning på lite.
Jag ska njuta av min kopp kaffe innan jag hämtar Deveron. Sen ska vi hyra film som vi gör varje fredag. Förmodligen blir det smurfarna eller Tom & Jerry. Det han alltid väljer.
Just det. Vi har köpt Willys gamla Mac, vilket betyder att jag har photobooth. Lyckan. Förstår dock nästan ingenting än.... som varför bilderna blir i så dålig kvalitet. Jag jobbar på det.
januari 19, 2012
#kalastjuven !
I somras började Micke klura lite på en barnbok han ville göra. Det började med lite blyerts sketcher, tog form till ett första bokutkast och blev presenterat för bokförlag.
Efter ännu mer pusslande och filande har den nu istället släppts som en interaktiv barnbok på appstore för Iphone, Ipad och Ipod touch.
Alla ni som har småbarn bör köpa den. Deveron som är 4 ½ äääääääälskar den. Jag med för den delen.
För den är bra. Och den är rolig.
Ikväll firar vi det (+ det faktum att jag är klar med min uppsats) med enchiladas och bubbel.
För att komma till Mickes aka. mike-ali´s hemsida klickar ni HÄR
Efter ännu mer pusslande och filande har den nu istället släppts som en interaktiv barnbok på appstore för Iphone, Ipad och Ipod touch.
Alla ni som har småbarn bör köpa den. Deveron som är 4 ½ äääääääälskar den. Jag med för den delen.
För den är bra. Och den är rolig.
Ikväll firar vi det (+ det faktum att jag är klar med min uppsats) med enchiladas och bubbel.
För att komma till Mickes aka. mike-ali´s hemsida klickar ni HÄR
januari 18, 2012
Om att drömma lite.
Om ca ett år kommer vi att börja leta efter en ny lägenhet i Stockholm. Även om redan nu sitter på hemnet och drömmer oss bort till vindsvåningar med spiraltrappa och snedtak.
Nu har jag börjat drömma om inredning också. Större lägenhet = lite starkare möbler. I vår tvårummare som vi bor i nu är det väldigt svårt att få till det. Hur vi än skulle göra skulle det bli övermöblerat. Vilket det redan är.
Hittade lite inspirationsbilder. Jag gillar verkligen den här grova industriella inredningen, gärna kombinerad med lite mjukt. Vårt nästa sovrum ska jag hålla så tomt och ljust det bara går. Avskalat liksom. Ingenting som stör ens sömn.
Sen får vi väl se vad min sambo hade tänkt sig. Förmodligen något lite annat.
Tur att vi brukar kunna mötas någonstans på mitten.
iPhone makeover.
I morse när jag satt och slösurfade på diverse sidor och bloggar stötte jag på dessa snygga iPhone skal.
Eftersom de fanns över 1000 stycken plockade jag ut några från de första 10 sidorna.
Ni hittar alla HÄR
januari 17, 2012
Peppen!
Jag fick ett årskort på gymmet av mina kära föräldrar. Igår var jag där med mamma. Första gången jag rör på mig sen mitt förra gymkort tog slut i juni. Kan inte beskriva med ord hur skönt det var.
Träningsvärken kom på posten i morse, men jag överlever.
Smet dit i morse efter jag droppat Dev på dagis och försökte kicka igång konditionen igen.
Det gick sådär.
Det var som om luftstrupen fick kramp och vägrade samarbeta med lungorna och det smakade järn i munnen.
Misstänker att det inte är så nyttigt.
Jag har alltid gillat att träna. Bara den där känslan att man får pusha kroppen. Låta den arbeta.
Den är skön.
I morse släpade jag med Deveron till läkaren kl 08, vi satt och väntade i 20 min på doktorn för att sedan få veta att det var nästa vecka vi hade tid.
Fail.
Nu ska jag se till att skriva färdigt min diskussion på min uppsats som jag hållit på med allt för lång tid nu.
Tror bestämt Lazyness har blivit mitt andranamn.
Träningsvärken kom på posten i morse, men jag överlever.
Smet dit i morse efter jag droppat Dev på dagis och försökte kicka igång konditionen igen.
Det gick sådär.
Det var som om luftstrupen fick kramp och vägrade samarbeta med lungorna och det smakade järn i munnen.
Misstänker att det inte är så nyttigt.
Jag har alltid gillat att träna. Bara den där känslan att man får pusha kroppen. Låta den arbeta.
Den är skön.
I morse släpade jag med Deveron till läkaren kl 08, vi satt och väntade i 20 min på doktorn för att sedan få veta att det var nästa vecka vi hade tid.
Fail.
Nu ska jag se till att skriva färdigt min diskussion på min uppsats som jag hållit på med allt för lång tid nu.
Tror bestämt Lazyness har blivit mitt andranamn.
januari 14, 2012
Klockan lider mot midnatt.
Och här sitter jag. Iklädd onepiece, raggsockor och ett glas rött som ger mig ont i magen.
Dev ligger och snusar i min säng och min man stannade kvar i Stockholm för en kväll med grabbarna.
Jag surfar runt på diverse klädsidor och låtsas-shoppar.
Egentligen är jag sjukt trött men kan inte ta mig för att göra godnatt.
Idag fick spendera några timmar med min fina vän Moa aka Karma och fick en välbehövd inspirations injektion. Moa är en av de coolaste personer jag vet. En tjej med driv, kreativitet, självförtroende och en gnutta "fuck off om det inte passar". Jag gillar det. För en trött, rutininrutad, småbarnsmamma som mig med rätt lite utrymme till annat än hämta, lämna på dagis, leka med tågbana, läsa sagor, plugga och allt jävla hushållsarbete är hon som en frisk frickin orkan. Nu ska kvinnan åka till Berlin för att göra hennes praktik där.
Lever ut sina drömmar.
Helt fantastiskt.
Och visst, det gör ju jag också. Jag pluggar till något som jag brinner för. Det är bara en så irriterande lång bit kvar. 2 år kvar för att vara exakt. Jag har redan gått 1 ½.
Pust.
Stånk.
Nu ska jag krypa ner bredvid den där lilla killen som ligger som en liten köttbulle uppe i ena hörnet av sängen.
Som förmodligen kommer ligga och sparka mig i ryggen hela natten och väcka mig runt åtta imorgon bitti.
Dev ligger och snusar i min säng och min man stannade kvar i Stockholm för en kväll med grabbarna.
Jag surfar runt på diverse klädsidor och låtsas-shoppar.
Egentligen är jag sjukt trött men kan inte ta mig för att göra godnatt.
Idag fick spendera några timmar med min fina vän Moa aka Karma och fick en välbehövd inspirations injektion. Moa är en av de coolaste personer jag vet. En tjej med driv, kreativitet, självförtroende och en gnutta "fuck off om det inte passar". Jag gillar det. För en trött, rutininrutad, småbarnsmamma som mig med rätt lite utrymme till annat än hämta, lämna på dagis, leka med tågbana, läsa sagor, plugga och allt jävla hushållsarbete är hon som en frisk frickin orkan. Nu ska kvinnan åka till Berlin för att göra hennes praktik där.
Lever ut sina drömmar.
Helt fantastiskt.
Och visst, det gör ju jag också. Jag pluggar till något som jag brinner för. Det är bara en så irriterande lång bit kvar. 2 år kvar för att vara exakt. Jag har redan gått 1 ½.
Pust.
Stånk.
Nu ska jag krypa ner bredvid den där lilla killen som ligger som en liten köttbulle uppe i ena hörnet av sängen.
Som förmodligen kommer ligga och sparka mig i ryggen hela natten och väcka mig runt åtta imorgon bitti.
januari 13, 2012
En helt vanlig fredagsmorgon.
Larmet ringer en gång, två gånger, tre gånger. Tittar på klockan, 07:01. Måste dra mig upp ur sängen.
Micke sover fortfarande, trots att han skulle gått upp för en halvtimme sen.
Går in och väcker Dev. Han gnuggar sig i ögonen och säger att det fortfarande är natt.
Tyvärr, det är morgon säger jag och förstår precis hur han känner sig.
Steg 1, att ta bort tejpen som håller bomullstussen med revaxör på plats i Devs öra. Han har en vaxpropp i vardera öra. Tejpen sitter hårt och han skriker rakt ut.
Jag ursäktar mig gång på gång medan jag försöker brotta ner hans armar för att få bort det.
Steg 2, örat ska sköljas med en sån där orange megastor pipettliknande sak. Han börjar skrika igen.
Tänker att grannarna måste tro att det sker barnmisshandel hos oss.
Fast det handlar om en vaxpropp.
Resten av morgonen är mysig. Jag och Dev äter smörgåsar som får oss att dansa på stolen.
Sen är det dags att gå. De nya fodrade gummistövlarna ska på. Devs vinterskor är blöta.
Barnet vägrar ta på stövlarna. Jag ger två val. 1) Ta på stövlarna 2) Gå helt utan skor.
Eftersom min son är väldigt envis väljer han alternativ 2.
Halvvägs ut till bilen i strumplästen på grusig och frusen asfalt tänker jag att han kanske blir sjuk av detta. Att kyla ner fötterna. Det är ju trots allt minusgrader.
Tvingar på stövlarna.
Han vrålar.
Tårarna sprutar.
Kastar sig på marken.
Blir hysterisk.
Mina tankar vandrar bort till en solsemester utan bekymmer medan jag automatiskt föser honom framför mig och trycker ner honom i barnstolen.
Tålamod. Andas.
Väl på dagis visar han stolt upp sina nya stövlar för fröken och säger att de är jätte mysiga att ha på fötterna.
Tack.
Sen får jag en stor puss och en ansiktsgnugg på jackärmen.
"Hej då mamma!"
Hej då Deveron. Jag älskar dig....
Micke sover fortfarande, trots att han skulle gått upp för en halvtimme sen.
Går in och väcker Dev. Han gnuggar sig i ögonen och säger att det fortfarande är natt.
Tyvärr, det är morgon säger jag och förstår precis hur han känner sig.
Steg 1, att ta bort tejpen som håller bomullstussen med revaxör på plats i Devs öra. Han har en vaxpropp i vardera öra. Tejpen sitter hårt och han skriker rakt ut.
Jag ursäktar mig gång på gång medan jag försöker brotta ner hans armar för att få bort det.
Steg 2, örat ska sköljas med en sån där orange megastor pipettliknande sak. Han börjar skrika igen.
Tänker att grannarna måste tro att det sker barnmisshandel hos oss.
Fast det handlar om en vaxpropp.
Resten av morgonen är mysig. Jag och Dev äter smörgåsar som får oss att dansa på stolen.
Sen är det dags att gå. De nya fodrade gummistövlarna ska på. Devs vinterskor är blöta.
Barnet vägrar ta på stövlarna. Jag ger två val. 1) Ta på stövlarna 2) Gå helt utan skor.
Eftersom min son är väldigt envis väljer han alternativ 2.
Halvvägs ut till bilen i strumplästen på grusig och frusen asfalt tänker jag att han kanske blir sjuk av detta. Att kyla ner fötterna. Det är ju trots allt minusgrader.
Tvingar på stövlarna.
Han vrålar.
Tårarna sprutar.
Kastar sig på marken.
Blir hysterisk.
Mina tankar vandrar bort till en solsemester utan bekymmer medan jag automatiskt föser honom framför mig och trycker ner honom i barnstolen.
Tålamod. Andas.
Väl på dagis visar han stolt upp sina nya stövlar för fröken och säger att de är jätte mysiga att ha på fötterna.
Tack.
Sen får jag en stor puss och en ansiktsgnugg på jackärmen.
"Hej då mamma!"
Hej då Deveron. Jag älskar dig....
januari 12, 2012
Om det fulaste ordet jag vet.
Ett bland de fulaste orden jag vet är ordet "trend".
För mig symboliserar "trend" konsumenthysteri och rädslan för att inte duga som man är.
Rädslan för att hamna utanför.
Trenden talar om för oss vad vi ska köpa för kläder, skor och inredningskuddar. I år talar trenden om för oss att vi ska måla våra väggar i gråa nyanser, för det är "it"-färgen för 2012.
Det enda som slår mig när jag läser om trender är hur fysiskt och psykiskt utmattande det måste vara att hela tiden jaga de där senaste skorna eller att måla om hemma varje år. Allt för att man ska vara "inne".
Jag är ingen hycklare som säger att jag aldrig hakat på en trend.
Det har jag ska ni veta.
Många.
Som aldrig känts 100 % jag.
Men jag skyr det mer och mer för varje år jag blir äldre. Kanske jag fortfarande köper något som anses trendigt idag också. Men då köper jag det för att jag verkligen gillar det. Inte för jakten på att vara "inne", att "hänga med".
Kanske beror denna avsmak på massproduktion, köptvång och inne-prylar på att jag blivit mer självsäker på vad jag verkligen gillar. Kanske beror det på att jag omger mig med människor som gillar, liksom jag, det här med att återvinna gammalt. Eller så beror det helt enkelt på att i 90 % av fallen som jag köper något second hand så verkar det kunna hålla i 100 år.
Och sånt gillar jag.
Valuta för pengarna.
Jag har varit en sån som shoppar när jag är ledsen eller uttråkad. Och ofta har jag kommit hem med skit. Någon bomullstop från någon klädeskedja som gått sönder efter första tvätten. En mascara som de precis gjort reklam för på TV. Också skit.
Efter ett tag ledsnade jag på det och håller hårt i plånboken tills jag hittar något som jag skulle kunna dö lite för. Då är det bara att slå till.
Så kontentan med denna text är väl egentligen: Stanna upp och tänk nästa gång du ska köpa något på måfå. Tycker du verkligen om det?
Eller är det någon annan som talat om för dig att du borde tycka om det?
För mig symboliserar "trend" konsumenthysteri och rädslan för att inte duga som man är.
Rädslan för att hamna utanför.
Trenden talar om för oss vad vi ska köpa för kläder, skor och inredningskuddar. I år talar trenden om för oss att vi ska måla våra väggar i gråa nyanser, för det är "it"-färgen för 2012.
Det enda som slår mig när jag läser om trender är hur fysiskt och psykiskt utmattande det måste vara att hela tiden jaga de där senaste skorna eller att måla om hemma varje år. Allt för att man ska vara "inne".
Jag är ingen hycklare som säger att jag aldrig hakat på en trend.
Det har jag ska ni veta.
Många.
Som aldrig känts 100 % jag.
Men jag skyr det mer och mer för varje år jag blir äldre. Kanske jag fortfarande köper något som anses trendigt idag också. Men då köper jag det för att jag verkligen gillar det. Inte för jakten på att vara "inne", att "hänga med".
Kanske beror denna avsmak på massproduktion, köptvång och inne-prylar på att jag blivit mer självsäker på vad jag verkligen gillar. Kanske beror det på att jag omger mig med människor som gillar, liksom jag, det här med att återvinna gammalt. Eller så beror det helt enkelt på att i 90 % av fallen som jag köper något second hand så verkar det kunna hålla i 100 år.
Och sånt gillar jag.
Valuta för pengarna.
Jag har varit en sån som shoppar när jag är ledsen eller uttråkad. Och ofta har jag kommit hem med skit. Någon bomullstop från någon klädeskedja som gått sönder efter första tvätten. En mascara som de precis gjort reklam för på TV. Också skit.
Efter ett tag ledsnade jag på det och håller hårt i plånboken tills jag hittar något som jag skulle kunna dö lite för. Då är det bara att slå till.
Så kontentan med denna text är väl egentligen: Stanna upp och tänk nästa gång du ska köpa något på måfå. Tycker du verkligen om det?
Eller är det någon annan som talat om för dig att du borde tycka om det?
Omstart
Ny design, nya tag, nu kör jag igång igen. Den här gången med lite mer inspiration än tidigare.
Jag tog lite jullov ifrån skolan och umgicks med hela familjen. Chansen att andas ut och samla ihop mig efter en hektisk sommar och stressig termin.
Välbehövligt.
Det är en vecka kvar tills min pågående uppsats ska vara inlämnad och jag känner mig inte stressad.
Det kommer gå vägen. Trots att jag har brottats med influensa light och en snuva som vägrar försvinna. Men jag antar att det bara är livet som gör sig påmint.
Nytt år.
Jag har en del förhoppningar om 2012. Även om det inte kan mäta sig med 2010 som var ett av det bästa åren hittills. Jag kom in på min utbildning efter 2 års slit med kompletteringar. Jag träffade min framtida man. Jag hade lyckats överkomma så många emotionella hinder och kände för första gången på länge att jag stod stadigt på båda benen.
Så 2012. Du är välkommen med vad du har att erbjuda.
Jag känner mig laddad.
Jag tog lite jullov ifrån skolan och umgicks med hela familjen. Chansen att andas ut och samla ihop mig efter en hektisk sommar och stressig termin.
Välbehövligt.
Det är en vecka kvar tills min pågående uppsats ska vara inlämnad och jag känner mig inte stressad.
Det kommer gå vägen. Trots att jag har brottats med influensa light och en snuva som vägrar försvinna. Men jag antar att det bara är livet som gör sig påmint.
Nytt år.
Jag har en del förhoppningar om 2012. Även om det inte kan mäta sig med 2010 som var ett av det bästa åren hittills. Jag kom in på min utbildning efter 2 års slit med kompletteringar. Jag träffade min framtida man. Jag hade lyckats överkomma så många emotionella hinder och kände för första gången på länge att jag stod stadigt på båda benen.
Så 2012. Du är välkommen med vad du har att erbjuda.
Jag känner mig laddad.
januari 10, 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)