Countdown.

Idag jobbar jag mitt sista pass för sommaren på ICA. Ett 10 timmars pass för visso där jag under de sista 5 timmarna står helt själv. Jippi. Jag måste säga att jobba på ICA har varit ett perfekt sommarjobb eftersom tiderna har varit så varierande, jag har ändå kunnat haft sommar.
Imorgon börjar Dee på dagis igen och jag ska sätta mig in i hard-core tenta plugg. Jag har 2 stycken rest-tentor i augusti. En jag missade när vi var i Thailand och en som jag kuggade på (har fortfarande ångest).
Så nu fram till den 25 augusti kommer jag andas, sova, LEVA med mina böcker. Jag tänker isolera mig med juridik och socialpsykologi. Väggarna kommer vara fyllda med anteckningar och jag kommer prata om Goffman som om han vore min bästa vän.....

Men först 10 timmars jobb.

Vad är egentligen perfekt?

Ibland får jag reda på saker och ting som ger mig en ordentlig knäpp på näsan vilket gör att jag blir medveten om att saker och ting inte alls är vad de ser ut att vara ibland.
Ikväll satt jag och läste en gammal barndomsväns blogg och insåg att hon och hennes sambo har separerat. Under de 2 åren jag följt hennes skrivande har jag läst om hennes lilla dotter, alla skärgårdsturer, champagne på diverse event på café Opera, karriärer, museer, utställningar, filminspelningar och allt annat kulturellt du kan tänka dig. Jag har läst hennes blogg och någonstans avundats hennes liv. Allt verkade helt enkelt så perfekt, så skönt och så avslappnat. Ett bohem-lyx-liv som bara var så oansträngt.

När jag läste hennes tips på en boktitel "Att separera utan att dö" högg det till i hjärtat på mig. För jag vet precis hur den känslan får en att må. Jag har absolut ingen aning om hut deras förhållande var, jag har bara läst en blogg. Men jag kände ändå att jag ville skriva att jag känner med henne. Hur det är när ens föreställningar om framtiden får en totalt annan riktning än vad man planerat. En riktning som får det att göra ont i hjärtat.

Konst i vårt hem.

Det mesta i konstväg som hänger på våra väggar är sånt vi har målat själva. Nu kan jag ju inte riktigt mäta mig med min karl som är en fantastisk konstnär medan jag målar 1 tavla om året och då oftast efter så kallat rutnät.

Den här tavlan målade jag för några år sen. Ett porträtt av Nina Simone. Bilden är lånad och jag ändrade om lite småsaker innan jag fick upp den på duk. Det är nog den finaste tavlan jag gjort.

En Mike-Ali. Han tyckte den blev för mörk, jag älskar den. Än har den inte kommit upp på väggen på grund av platsbrist. Men så småningom, när vi flyttar till större....

Första gången jag kom hem till Micke när vi blev ihop förälskade jag mig i den här tavlan.

Och när jag träffade Micke fick jag ett infall att måla igen. Så jag gjorde ett porträtt, målat från en bild jag hittade på facebook. Finns fortfarande massvis med saker jag stör mig på med målningen, sånt jag kunde gjort bättre. Men men. Gjort är gjort.

När jag fyllde år fick jag det här porträttet av Deveron från micke.
Jag förstår fortfarande inte att han tecknat den i blyerts.
Han är så sjukt begåvad.

Sen har vi Deverons rum där hans egen konst hänger. Kanske en framtida konstnär där också?

I Övrigt har Micke en egen hemsida där man kan kika på det han pysslar med.
Han är grym, inspirerande och nytänkande, och han slutar aldrig att imponera på mig.
Jag älskar dig. You´re wicked.

Mary

Sick dudes.

Jag är inte så förtjust i själva låten...men snubbarna är ju helt underbara.
den här videon rullar på VH1 som är på i bakgrunden på jobbet och jag blir alltid lika glad när jag ser den. Wicked outfits, galna frisyrer, nördigt och underbart. Sen att dom kör en snygg version på shuffling är ju the cream of the crop.

Buuuu.

Klänningen är såld. Såklart.

I wept a little.

Jag är förälskad.

Jag har på riktigt blivit förälskad i en klänning. Ett stycke tyg egentligen fast så otroligt mycket mer i mina ögon. Jag vet inte när jag skulle ha på mig den om jag inte blir bjuden på någon väldigt fancy tillställning men den är helt gudomligt vacker. Bara vetskapen om att den skulle hänga i min garderob skulle gör mig lycklig.
Det var efter att ha läst Tuva Minna Linns blogg som jag började kika runt på Etsy. (I övrigt bör ni läsa Tuva Minna Linns blogg då den är otroligt välskriven och inspirerande).
Etsy i sig är en guldgruva och jag önskar jag hade 20 papp att få gå loss med där på allt jag hittar. Men.... min senaste lönecheck sa 5 000 spänn så jag håller tummarna så hårt jag bara kan att klänningen finns kvar tills min ekonomi vänder.

Ååååååååååååh!

En helg i skärgården.

I helgen åkte vi ut med Mickes föräldrar och bror med barn till skärgården. Ö-idyllen där massa båtfantaster samlas och skjuter med potatiskanoner. Vi är numer en del av detta friluftsliv. Jag har konstaterat att jag inte blir lika sjösjuk längre och inte heller störs jag av att bo 7 personer i en och samma båt. Deveron älskar det och det känns bra att vi skapar hans framtida familjeminnen tillsammans.







Nu är vi hemma igen och jag är slut i kropp och huvud. Två nätter med Dev sparkandes i ryggen och för mycket mat och jag sitter som en säck potatis i soffan och hoppas på att Dev ska somna snart. Imorgon börjar sista veckan med jobb innan intensiv pluggandet sätter fart.... Hjälp.

Mary

It´s all about the Hip Hop

Som den avdankade gamla hiphop nörden som jag är blir jag varm i hjärtat och själen när jag hör att det fortfarande finns artister som gör musik i sann hiphop anda med musik, texter, video och mening. (Alltså inte enbart rap-musik. Skillnaden har jag skrivit om förut och gör det inte igen då jag har en tendens att elda upp för mycket i ämnet).

Mos Def är en av mina hjältar och fångar hela kulturen i sina låtar och texter, http://www.blogger.com/img/blank.gifprecis så som det ska vara. Denna är inget undantag.




Sjukt snygg video också.

Bör tilläggas att jag såg den när jag besökte min vän Setareh´s blogg, vilken jag tycker ni bör kika in på om ni (som jag) gillar streetart, hip hop och allmänt roliga inlägg.

Instagram FTW.

Tycker genast att alla borde skaffa instagram. Själv har jag ledsnat på FB och tycker instagram är ett ypperligt bra alternativ istället.


Mary

Igår.

Igår drog jag och Hanna ut på lite quality hang out med rosé i handen.


Vi fick se nakna tjocka män med apansikten i kartong som ska föreställa någon typ av konst. Jag hade svårt att förstå den, men rolig var den.


Vi njöt av sista kvällsolen och pratade om livet i allmänhet.





Jag lekte lite lokalkändis.


Sen ringde Hanna till Micke och bad honom lägga in bubblet i frysen. Sen hämtade vi ost och kex hos H och gick hem till mig för att avsluta kvällen.
Efter tre glas vin och två glas resorb var jag ändå människa imorse kl 06:30 när jag skulle upp till jobbet. Fast det var tungt.
Ikväll blev jag helt solo hemma och krashade i soffan och åt en hel påse ostbågar samtidigt som jag surfade runt på nätet. Nu är det dags för sängen och jag kom på hur mycket jag ogillar att somna ensam.

Mary

Deveron 4 år!

Igår fyllde mitt hjärta 4 år. Vi började morgonen med att komma in med frukost, paket och sång. Dev bröt ihop och började gråta. Tydligen gillar han inte "ja må du leva". Efter 5 minuters tröstande hade han samlat ihop sig för att öppna paketen från mig och Micke-pappa.


Dev fick ett Nintendo DSi. (Inte Nintendo 3DS, som jag trodde det hette). Lyckan var optimal.


Av mig fick han en timmerbil MED extra lyftkran. Han hade gått och spanat på den i leksaksaffären i flera veckor. Lyckan blev ännu större.



Jag och Micke (mest Micke) gjorde efter Devs önskemål en blå draktårta.


Kl 12 blev det kalas på gården med gris-pinata, lek, barn, såpbubblor och paket. Våra fina vänner Willy och Moa kom hela vägen från hooden med en Åke nr. 2 och en folkabuss á la hippie till Dev. Åke nr. 2 är numer Devs bästa kompis.

Självklart har jag fler bilder men min karl tog med sig kamera-chipet till jobbet så jag får helt enkelt vänta med dem.

Idag är jag ledig och ska försöka förbereda mig inför 3 dagars 10-timmars pass på jobbet med början imorgon kl 08.
Till bakgrundsljudet av Nintendo plibbet ska jag gå på gång med dagen och göra alla dessa småsaker jag inte hunnit i veckan. Typ betala räkningar och se på TV.


Mary

En eftermiddag med Moa och photobooth.

Jag skrattade så jag grät.....

De senaste veckornas random bilder från min iPhone.

Vårt vardagsrum, ur ett barns perspektiv.

Mitt nästan lyckade surdegsbröd på jäsning. Jag är nära nu.

Johanna, en av de vackraste kvinnorna jag mött.

Babes senaste tavla. Han är helt insane grym. Wicked!

Min son. Med största säkerhet den bästa, coolaste, roligaste, vackraste ungen i hela världen.
(Såklart, jag e ju hans mamma. Doh).

Ågren vol. III

Herr Ågren kom på besök. Det där som jag fasat ett helt år för ska hända. Jag kuggade på tentan. Min hjärna hade redan gått på semester och jag slappnade nog av lite för mycket. Fail.
Samtidigt som jag vart förberedd på att nån gång är det bara så att jag inte kommer klara av en tenta blev jag översköljd av en våg med känslan av att vara misslyckad, dum, lat....
Det ligger ett moln av dessa känslor runt mig som gör att jag helst av allt vill ligga i fosterställning och stirra in i väggen. Tänk om jag inte klarar resttentorna i augusti. Jag har ju en till, den jag missade när vi var i Thailand. Då får jag inte börja nästa termin, nästa ÅR. Hur blir det med csn? Jag har lätt panik blandad med Herr Ågren.

Sommarnatt

Kärleken ligger i luften...



Mary