Världen utanför mitt fönster smälter. Vattendropparna från taket låter likt en xylofon när dom träffar mitt balkongräcke. Här och var kan man se asfalten komma fram vilket gör det betydligt lättare att gå nerför gatan. Gummistövlarna har åkt fram från den mörka garderoben i väntan på översvämmade parkeringar. Solen verkar göra sitt jobb med att sprida energi till alla trötta, gråa vintersjälar och göra avtryck med ett leende på folks läppar. Våren börjar titta fram runt hörnet, även om det går sakta, nästa för sakta, så är den på gång.
Jag kommer njuta varje sekund jag ser att snön försvinner och lagra solenergi i mina celler.
Skinnjackorna hänger framme, kicksen står och väntar... snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar